Juletid och julefrid

 

Julen hör ihop med tomtar. Men också goenissar, vikingar, änglar och Jesusbarnet. Här har vi samlat bilder som bland annat använts till julkort och som illustrationer i böcker och tidningar.

 

 

Kanske var det utanför Onsalalandets klippkust som den första julen firades i vad som skulle komma att kallas Halland. I fantasin förflyttar vi oss till sagornas tid och manar fram synen av hur vikingar drack jul ute på redden. Bild ur "Jul i Halland" av Lars Grimbeck och Stefan Gustafsson.

 

God mat och dryck hörde julen till redan på vikingatiden. Du har kanske läst Frans G. Bengtssons mustiga skildring av hur Röde Orm drack jul hos Harald Blåtand? Den här bilden vill visa hur just grisen varit viktig på julbordet alltsedan hednisk tid. Teckning ur Hallands Nyheters julbilaga.

För omkring tusen år sedan restes de första kyrkorna i Halland. De hedniska julsederna fick ge vika för ett firande till Vite Krist. Bild ur "Jul i Halland".

 

Budskapet om vad som hände under Betlehemsstjärnan slog igenom även i kyliga nord. Ur Strängnäs stiftstidning Portalen.

 

Scenen med Maria, Josef och Jesusbarnet i krubban är kanske det mest avbildade motivet i bibliska historien.

 

Änglar i tankar på andra advent. - Inbjudningskort för Luftvärnsregementet.

 

Goenissen fanns på de halländska gårdarna långt innan jultomten importerades till vårt land. Omslagsbild till I Halland, en tidskrift för den halländska hembygdsrörelsen.

 

Det gällde att hålla sig väl med goenissen. Att ge honom en tallrik gröt till jul var en självklarhet för gårdsfolket. Men nissen var känd för att ha kort stubin och fanns ingen smörklick i grötfatet kunde han bringa olycka till gården. En rasande nisse var nämligen inte att leka med.

 

Fast en nöjd goenisse drog lycka och välgång till gården. Han kunde hjälpa till med alla sorters sysslor, även brödbak som annars var en uppgift för kvinnor.

 

Varning, pappa ska baka! En del män har som bekant mer vilja än talang. Fast kreativiteten är det inget fel på. Ur Hallands Nyheter.

 

Trasiga drömmar och utnött hopp. Julens glädjebudskap når inte alla delar av vår jord, inte heller den plats som brukar kallas det heliga landet. Ur Strängnäs stiftstidning Portalen.

 

 

 

 

 

 

Lamettaglittrets vänner kräver k-märkning av ett klassiskt julgranspynt.

 

 

Jultomten som vi är vana att se honom, rödklädd och med säcken full av klappar. Ur Hallands Nyheter.

 

En kälke är en julklapp att glädjas åt, om det är snö och man har en bra backe i närheten vill säga.

 

 

 

 

Typisk julklapp.

 

 

Julstämning i innerstan - utblick från kontoret.

 

 

Knut kör julen ut. En bit in på det nya året firades att helgerna var över. Den halländska seden att tillverka knutgubbar var ett sätt att driva med grannar och bekanta. "Gobbarna" gjordes ofta av halm och kläddes i gamla paltor. Om man fick en knutgubbe utanför farstudörren gällde det att så snabbt som möjligt skicka den vidare till en annan gård, helst utan att bli upptäckt. Det var en nesa att ertappas och den skyldige kunde i värsta fall åka på stryk.